Innehållet i företagshälsovårdens tjänster

Innehållet i företagshälsovården och planeringen av verksamheten baserar sig på en arbetsplatsutredning. I utredningen bedöms hälsorisker och brister samt både belastnings- och skyddsfaktorer kopplade till arbetet, arbetsmiljön och gemenskapen. Arbetsplatsutredningarna görs alltid i samarbete mellan arbetsplatsen och företagshälsovården med hjälp av tidigare utredningar, mätningar och arbetsplatsens egna riskbedömningar.

Grundutredningen innehåller en förundersökning och ett arbetsplatsbesök. Grundutredningen utförs alltid när företagshälsovårdsverksamheten inleds och uppdateras minst vart 3–5 år eller när arbetsförhållandena ändras väsentligt.

En rapport om arbetsplatsutredningen utarbetas. som innehåller en sammanfattning av de mest väsentliga riskerna i arbetet och förslag till åtgärder för att utveckla arbetsförhållandena. Rapporten ska behandlas på arbetsplatsen tillsammans med arbetstagarna och den ska förvaras synligt för personalen på arbetsplatsen.

Verksamhetsplanen baserar sig på arbetsplatsutredningen och arbetsplatsens egen riskbedömning.

Handlingsplanen baseras på en arbetsplatsundersökning och arbetsplatsens egen riskbedömning. Den ska innehålla en beskrivning av företagshälsovårdens verksamhet med tidtabeller: hur arbetsplatsutredningarna ska utföras, innehållet i de lagstadgade hälsoundersökningarna, eventuella andra hälsoundersökningar, hur information ska tillhandahållas, handledning och rådgivning till individer och grupper samt uppföljning och utvärdering av företagshälsovården. Dessutom ska verksamheten och ansvaret för tidigt stödjande i verksamhetsplanen samt åtgärder och samarbete relaterade till uppföljning av sjukfrånvaro och annan eventuellt nödvändig rapportering beskrivas.

Hälsoundersökningarna är en del av företagshälsovårdens förebyggande verksamhet. Syftet med undersökningarna är att kartlägga arbetstagarnas hälsotillstånd samt arbets- och funktionsförmåga. Målet kan vara att bedöma risker och belastningsfaktorer som orsakas av arbetet, arbetsförmågan och sjukdomar relaterade till arbetet. I hälsoundersökningarna strävar man också efter att identifiera och förstärka de resurser som finns, vid behov hänvisa till rehabilitering och att upprätta en hälsoplan i tillsammans med arbetstagaren.

De lagstadgade hälsoundersökningarna baserar sig på arbetsplatsutredningen och bedömningen av riskfaktorer på arbetsplatsen eller arbetsplatsens särskilda krav. Sådana faktorer kan vara t.ex. buller, fysiskt och/eller psykosocialt belastande arbete, nattarbete, exponeringar på arbetsplatsen som inte kan undvikas helt med skyddsåtgärder, såsom svetsrök eller jordbruksdamm. Inom transportsektorn, brand- och räddningstjänsten, mastarbete, sprängningsarbete och andra specialområden bestämmer säkerhetsaspekterna de lagstadgade undersökningarna.

De lagstadgade undersökningarna gäller främst de arbetsuppgifter där det kan finnas en särskilt hög hälsorisk. I dessa arbeten görs en första hälsoundersökning omedelbart vid anställningens början och uppföljningsundersökningar med jämna mellanrum, vart 1–3 år. Arbetstagaren kan inte välja att avstå från dessa undersökningar och arbetsgivaren ska följa upp att de genomförs planenligt. Undersökningarnas omfattning bestäms av företagshälsovårdspersonalen.

Chefen/arbetsgivaren kan hänvisa en arbetstagare till en hälsoundersökning för en bedömning av arbetsförmågan om de misstänker att arbetstagarens arbetsförmåga har försämrats. Arbetstagaren kan också på eget initiativ söka sig till företagshälsovården för en bedömning av arbetsförmågan.

I företagshälsovården kan man vid behov göra också andra riktade hälsoundersökningar enligt avtalet, som är frivilliga för arbetstagaren. Sådana är bland annat undersökning av åldersgrupper eller undersökningar som upprätthåller arbetsförmågan samt hälsoundersökningar för placering i arbetet.

Syftet med en hälsoundersökning för placering i arbetet är att bedöma arbetstagarens hälsomässiga förutsättningar i förhållande till arbetsuppgiftens krav och att ge arbetstagaren förebyggande råd för att upprätthålla arbetsförmågan.  De frivilliga undersökningarnas omfattning planeras tillsammans med arbetsgivaren och dokumenteras i handlingsplanen.

Vid misstanke om arbetsrelaterad sjukdom eller yrkessjukdom ska arbetstagaren söka sig till eller hänvisas till företagshälsovården.

Arbetsgivaren, arbetstagarna och företagshälsovården kommer tillsammans överens om arbetsförmågan ska hanteras och följas upp samt de praktiska arrangemangen av tidigt stöd. Arbetsgivaren ansvarar för att främja arbetsförmågan, företagshälsovården fungerar som expert och ger handledning och råd i frågor som gäller arbetsförmågan. Även arbetstagaren har en skyldighet att ta hand om sin arbetsförmåga.

Modellen för hantering av arbetsförmågan kan antecknas i företagshälsovårdens verksamhetsplan. På större arbetsplatser kan man anteckna endast företagshälsovårdens ansvarsområden i verksamhetsplanen och ha modellen separat.

Chefer kan hänvisa en anställd till företagshälsovården efter att ha haft ett tidigt stödsamtal med arbetstagaren. Vid behov kan ett nätverksmöte hållas, där arbetstagarens chef och en representant för företagshälsovården deltar. Syftet med mötet är att komma överens om arbete som motsvarar arbetsförmågan och stödåtgärder för att kunna återgå till arbete.

Samarbete med arbetsplatsen och företagshälsovården i anslutning till uppföljningen av sjukfrånvaro är en del av det tidiga stödet.

Alla företagshälsovårdens tjänster innefattar handledning och rådgivning. De kan även genomföras som planerad separat verksamhet för individer eller grupper.

Yrkespersoner och sakkunniga inom företagshälsovården bör ge råd, handledning och respons till arbetsgivare och arbetstagare om bland annat företagshälsovårdens mål och innehåll, hälsorisker i arbetet och hur man skyddar sig mot dem, hälsosamma och säkra arbetsmetoder, yrkessjukdomar och olycksfall, arbetsrelaterade sjukdomar samt utveckling av arbetet, arbetsmiljön och arbetsgemenskapen samt om hur man kan förebygga arbetsoförmåga.

Rådgivning och handledning bör ges om hur man förebygger missbruk av rusmedel, tidig identifiering av personer med drogproblem och hänvisning till vård.

Man ska i samarbete med företagshälsovården komma överens om att ge råd och handledning för hantering och uppföljning av arbetsförmågan, tidigt stödjande samt stöd för återgång till arbete.

Arbetsgivaren, arbetsplatsens arbetarskyddskommission eller arbetarskyddsfullmäktig har rätt att få information från företagshälsovården som är relevant för utvecklingen av arbetsplatsens hälsa och säkerhet.

Det ska finnas tillräckligt med personer som har kunskap i första hjälpen på arbetsplatsen med tanke på arbetsplatsens verksamhet, lämplig utrustning för första hjälpen och instruktioner för olycksfallssituationer. Företagshälsovårdens uppgift är att delta i planering och organisering av utbildningen i första hjälpen.