Man strävar efter att bygga upp ett servicesystem som bättre motsvarar behoven för klienter inom socialarbetet
Nyckelord:Den sociala rapporteringen visar att socialarbetarna anser att det nuvarande servicesystemet inte i tillräcklig utsträckning motsvarar klienternas behov. Man sökt lösningsmodeller för detta i utvecklingsprogrammet för socialvården för personer i arbetsför ålder inom Egentliga Finlands framtida social- och hälsocentralsprojekt.
– Information om klienternas situationer och behov inom det sociala arbetet borde enligt lagen integreras i utvecklingen av tjänsterna, men detta har inte gjorts tillräckligt tidigare. Nu funderar vi i projektet på hur den information som samlas in i det sociala arbetets vardag bättre kan struktureras, analyseras och förmedlas vidare till exempelvis beslutsfattare och offentligheten, berättar utvecklingschef Ville Santalahti vid Egentliga Finlands kompetenscentrum för socialbranschen.
I Egentliga Finland har man sedan 2019 samlat in synpunkter från yrkesutbildade personer inom socialbranschen om fenomen, utmaningar och framgångar som uppstår i det praktiska arbetet. Denna sociala rapportering är en del av det strukturella sociala arbetet enligt 7 § i socialvårdslagen, genom vilket man ser till att information om social välfärd och sociala problem förmedlas och att socialvårdens sakkunskap utnyttjas för att främja välfärd och hälsa.
Under 2022 har man fått tilläggsresurser för att utveckla det strukturella sociala arbetet, när arbetet har främjats som en del av utvecklingsprogrammet för socialvården för personer i arbetsför ålder inom ramen för Egentliga Finlands framtida social- och hälsocentralsprojekt. Arbetet fortsätter till slutet av 2023.
Sektorsövergripande samarbete och
klienternas delaktighet i centrum
I den sociala rapporteringen har det upprepade gånger framkommit två större fenomen. Samarbetet mellan olika tjänster fungerar inte och klienter i svagare ställning får inte de tjänster de behöver – åtminstone inte i rätt tid.
– Till exempel dåligt psykiskt tillstånd, bostadslöshet, lindrig eller medelsvår funktionsnedsättning och neuropsykiatriska symtom, åldrande och främmande språk är faktorer som gör att människor faller genom skyddsnätet, säger Ville Santalahti.
Enligt Santalahti förväntar sig servicesystemet också att klienten klarar sig på egen hand även när det inte finns förutsättningar för det.
Den sociala rapporteringen stärker budskapet om att tyngdpunkten i social- och hälsovårdstjänsterna bör flyttas från att nya tjänster ordnas till att utveckla samarbetet samt till hur de befintliga tjänsterna motsvarar människornas behov.
– Det är viktigt att komma ihåg att det i Finland finns ett heltäckande och sakkunnigt system för social- och hälsovårdstjänster, i vars strukturer man gör ett bra arbete varje dag. De positiva fenomen som lyfts fram i den sociala rapporteringen har ända från början gällt baksidan av negativa fenomen: särskilt samarbete över förvaltningsgränserna, främjande av klienternas delaktighet samt systemiskt och övergripande arbetssätt som beaktar interaktionens kvalitet, säger Ville Santalahti.
– Genom att stärka dessa positiva fenomen kan vi bättre bygga upp ett servicesystem som fungerar i samarbete och motsvarar klienternas behov i rätt tid.
Santalahti betonar att ett servicesystem som i stället för individ- och problemcentrering, konkurrens och deloptimering har utvecklats för samarbete, resursfokusering och förståelse för grundläggande behov skulle vara idealiskt.
De kommande lagreformerna stöder
tidigare stöd och förebyggande
När man granskar helhetsbilden ser man att man i Egentliga Finland går i rätt riktning. De utmaningar som lyfts fram i den sociala rapporteringen har åtminstone på målnivå identifierats i social- och hälsovårdsreformen, där centrala mål är till exempel tjänster som utgår från människan och förbättrat samarbete.
– De kommande reformerna av socialvårdslagen stöder övergången till servicesystemet mot ett tidigare stöd och förebyggande*. Förverkligandet av de uppställda målen förutsätter att man granskar och förnyar det tänkande som ligger bakom strukturerna, säger Santalahti.
Utvecklingen av det strukturella sociala arbetet och den sociala rapporteringen har bara börjat. Under det kommande året utvecklas det strukturella sociala arbetet på riksnivå tillsammans med Institutet för hälsa och välfärd.
– Det centrala i välfärdsområdena är att trygga tillräckliga resurser för såväl individ- och familjeinriktat socialt arbete som för ett effektivt strukturellt socialt arbete.
*Regeringens proposition RP 197/2022 rd
Bilagor (på finska):
Sosiaalityön puolivuosittaisen raportoinnin tuorein kuntapohjainen raportti.