Sisukas-verksamhetsmodellen som stöder det placerade barnets servicestig och skolgång tas nu i bruk även i Pemar

I Pemar började man bygga Sisukas-verksamhetsmodellen hösten 2022 tillsammans med S:t Karins. Angående Pemar fick man processen i skick under våren 2023 och verksamhetsmodellen togs offentligt i bruk nu i maj.

- I Pemar upplever man Sisukas-verksamhetsmodellen nödvändig bland annat därför att i Pemars två barnskyddsanstalter finns det också skolklasser som kommunen driver, men detta garanterar inte alltid rätt sorts skolstig och tillräckliga stödåtgärder för det placerade barnet eller ungdomen, om man inte har kartlagt tillräckligt när man planerade placeringen eller om informationsöverföringen från föregående skola inte har varit tillräcklig, berättar specialläraren Kaisa Alsi som koordinerar verksamheten i Pemar.

Sisukas-verksamhetsmodellen skapar klarhet i samarbetet mellan barnskyddets socialarbete, platsen för vård utom hemmet och grundläggande utbildningen och aktörernas roll när det placerade barnet börjar skolan i kommunen hen har blivit placerad.

- Det är också viktigt att höra barnets och ungdomens önskemål och tankar när livsförändringar sker. Målet är att varje barns skolstig stöder barnets liv i sin helhet och hjälper att nå drömmar och önskemål barnet har oaktat hens livssituation, berättar utvecklingssocialarbetaren Reetta Lindfors från programmet Framtidens social- och hälsocentral i Egentliga Finland.

Att stödåtgärderna ordnas vid rätt tidpunkt och barnets delaktighet stöder att skolgången börjar lyckas i den nya skolan.

- Forskningarna tyder klart på att skolframgång är den viktigaste faktorn som skyddar det placerade barnet i vuxendomen och som också ökar barnets kontroll över livet i vuxendomen. Med hjälp av Sisukas-verksamhetsmodellen stöder man barnets individuella styrkor med hjälp av nätverket där vuxna stöder och man beaktar barnets individuella önskemål och behov.

Informationsutbyte förbättras
angående nödvändiga stödåtgärder

I synnerhet är nyttan med Sisukas-verksamhetsmodellen att informationsöverföringen förstärks angående barnets eventuella stödåtgärder.

– Socialarbetaren har ju en viktig och stor roll att all nödvändig information angående det placerade barnets tidigare skolhistoria och eventuella stödåtgärder överförs när barnet flyttar till en ny plats för vård utom hemmet och vid eventuellt skolbyte.

När information om barnet har mottagits i kommunens bildningsväsende, skickas den ansvariga socialarbetaren datainsamlingsblanketten. Ifall enheten eller fosterfamiljen mottar blanketten, ska de skicka den till den ansvariga socialarbetaren för ifyllning.

– Att fylla i datainsamlingsblanketten är barnets ansvariga socialarbetarens uppgift, men blanketten kan också fyllas i samarbete med den ansvariga socialarbetaren, vårdnadshavarna och platsen för vård utom hemmet, berättar Reetta Lindfors.

Efter att den ifyllda datainsamlingsblanketten har returnerats till Sisukas-teamet ordnar teamet ett möte med barnet. När barnets skolplats löser sig efter att man har gått igenom uppgifterna och hållit mötet, ordnar man ett gemensamt möte inför skolstarten angående barnets ärenden. Till mötet deltar förutom barnet och skolans representanter också barnets egen socialarbetare, representant för platsen för vård utom hemmet och vårdnadshavarna i mån av möjlighet.

Det vore viktigt att utvärdera situationen proaktivt

Såsom i S:t Karins, önskar man även i Pemar att man fungerar proaktivt. Det vore bra att socialarbetaren som placerar barnet var i kontakt med Sisukas-teamet (sisukas@paimio.fi) i Pemars bildningsväsende redan före barnets eventuella placeringsbeslut till Pemar. Så vet man i förväg om kommunen har möjlighet att svara för att precis detta barns kulturella rättigheter förverkligas.

Ifall barnet redan är placerat i Pemar, ska senast enheten som mottagit barnet eller fosterfamiljen instruera barnets ansvariga socialarbetare att kontakta teamet.

Även om barnet eller ungdomen bor i en enhet för vård utom hemmet i Pemar, svarar hens egen socialarbetare i hemkommunens välfärdsområde för hens ärenden. I och med vård utom hemmet kan barnet alltså bo i en kommun som tillhör ett annat välfärdsområde.

I Pemar har man hållit ett gemensamt möte med skolorna, elevvården och enheterna för vård utom hemmet om att ta Sisukas-verksamhetsmodellen i bruk. Varhas socialarbetare informeras regelbundet om ibruktagandet av Sisukas-verksamhetsmodellen i olika kommuner.

– Ur barnskyddets socialarbetes synvinkel i välfärdsområdet kommer man att utnyttja strukturen av Sisukas-verksamhetsmodellen på ett omfattande sätt oaktat om det redan finns ett Sisukas-team i kommunernas grundläggande utbildning. Det är dock önskvärt att kommunerna börjar bygga upp en samarbetsriktad verksamhetsmodell åtföljd av goda erfarenheter, säger Lindfors

Inkörningen av Sisukas-verksamhetsmodellen i kommunernas grundläggande utbildning fortsätter under slutet av året 2023 i samarbete med programmet Framtidens social- och hälsocentral i Egentliga Finland och den nationella barnskyddsorganisationen Pesäpuu. Man planerar en webbutbildning om Sisukas-verksamhetsmodellen för kommunala aktörer och öppna utbildningshelheter för dem som fungerar i bildnings-, social- och hälsotjänster för hösten 2023.