Hoppa till huvudinnehåll

Nyhet Publicerad 7.9.2023 14.56

Nuläge för elev- och studerandevård och servicebehov i Egentliga Finland har kartlagts: servicebehovet ökar speciellt bland ungdomar

Nyckelord:

Lägesbild för elev- och studerandevård och servicebehov har utretts i Egentliga Finland som en del av beredning av välfärdsområdet. Resultaten och de preliminära slutsatserna har sammanställts i en rapport.

 

Vid årsskiftet överförs utöver de traditionella social- och hälsotjänsterna också tjänsterna inom elev- och studerandevården, inklusive skolpsykologerna och skolkuratorerna som i många kommuner har hört till bildnings- och undervisningstjänsterna till välfärdsområdet. Det är fråga om en grupp med cirka 220 anställda.

Den färdigställda rapporten är den första helhetsbilden på elev- och studerandevården i Egentliga Finland och den skapar en grund för planering av tjänster och fortsatt utveckling i välfärdsområdet.

– En omfattande lägesbild för just skolpsykolog- och skolkuratortjänsterna fanns inte tillgänglig dels av den anledningen att tjänsterna inte hörde till överföringsförteckningen vid de tidigare förändringsperioderna gällande social- och hälsovården. Ändå i skolorna är betydelsen av den fungerande elev- och studerandevården speciellt viktig som en genuin tjänst i kontaktytan mellan kommunerna och välfärdsområdet. Därför fanns det ett behov att utreda situationen i elev- och studerandevården, påminner projektchefen Mikko Hulkkonen som ansvarar för beredningen av elev- och studerandevård och som är välfärdsdirektör i Rusko.

Brist på skolpsykologtjänster

I den färska lägesbilden ligger tyngdpunkten på granskningen på resurseringen inom den nuvarande elev- och studerandevården. Å andra sidan har det utretts regionala särdrag och verksamhetspraxis i den så att personalen har gjorts delaktig. I utredningen har det jämförts de nuvarande dvs. övergående resurserna inom elev- och studerandevården med de lagstadgade personaldimensioneringarna som preciseras nästa sommar. Därtill har det förutsetts att det finns förändringsbehov inom den närmaste framtiden i förhållande till befolkningsutvecklingen samt till förändringen i servicebehov.

Det framgår av lägesbilden att kommunerna för närvarande kämpar speciellt med tillgången till yrkeskunnig personal. Det finns cirka 20 vakanser som inte har tillsatts. Detta kommer att innebära en utmaning gällande uppfyllande av kraven för de lagstadgade dimensioneringarna i synnerhet för skolpsykologernas del.

I utredningen har det presenteras även preliminära slutsatser på basis av nuläget, hur tjänsterna inom elev- och studerandevården skulle organiseras på det förnuftigaste sättet i välfärdsområdet och vilka de centrala utvecklingsbehoven inom servicehelheten är.

– De centralaste utmaningarna hänför sig till att resurserna riktas jämlikare än i nuläget både regionalt och enligt utbildningsnivån. Det ska ändå göras avsiktligt och i samarbete med kommunerna och personalen så att principen om närtjänst, de regionala särdragen, personalens kompetensprofil och speciellt det faktiska servicebehovet blir beaktade, påminner Mikko Hulkkonen.

För att kunna avgöra rekryteringsutmaningarna har det inletts en diskussion också med Åbo universitet bland annat som en del av delegationen för den samhällsvetenskapliga fakulteten.

Man ska svara på ungas servicebehov i första hand med medel av samhälleligt arbete

Servicebehovet inom elev- och studerandevården ökar under de närmaste åren allt mer hos barn i högstadieåldern och studeranden på andra stadiet för även deras antal ökar. Samtidigt kommer det att finnas mindre barn i lågstadieåldern. För närvarande riktas de professionellas arbete inom elev- och studerandevården mest till lågstadier.

– De ungas problem med mental hälsa, i synnerhet ångest, har ökat kraftigt under de senaste åren. Detta syns i det vardagliga arbetet inom elev- och studerandevården allt mer. Det ska i fortsättningen finnas andra lösningar till detta än att enbart öka individuellt kundarbete. Det är bra att komma ihåg att samhälleligt elev- och studerandevårdarbete är också enligt lagen fortfarande primärt, och den fungerande skolgemenskapen har en överraskande stor betydelse för barnens och ungas mentala välfärd. Därför är det smidiga samarbetet med de aktörer som blir kvar i kommunerna allt viktigare, betonar Mikko Hulkkonen.

I beredningen av elev- och studerandevården har man börjat sammanställa en regional samarbetsgrupp. Samarbetsgruppen kommer att verka som ett organ som koordinerar samarbetet mellan välfärdsområdet och utbildningsorganisatörer dvs. i regel samarbete mellan kommunerna gällande elev- och studerandevården. Man har också börjat utarbeta ett utkast till den regionala planen för elev- och studerandevård, vilken styr samarbetet.

– I fortsättningen är organiseringen av elev- och studerandevården uttryckligen en fråga om samarbete. Fast välfärdsområdet verkar i fortsättningen som arbetsgivare för personalen inom elev- och studerandevården, utbildningsorganisatörerna, dvs. kommunerna ansvarar fortfarande i praktiken för det att den operativa helheten för elev- och studerandevården fungerar i vardagen, påminner Hulkkonen.