Hoppa till huvudinnehåll

Nyhet Publicerad 10.10.2023 10.29

Tre påståenden om organdonation

Nyckelord:

Den nationella organdonationsveckan pågår den här veckan. Sjukskötaren Tiina Hämäläinen från intensivvårdsavdelningen på ÅUCS samordnar organdonationsaktiviteter inom Varha och hon svarar på tre påståenden om organdonation. Testa om du vet om påståendena är sanna eller falska.

Tiina Hämäläinen, sairaanhoitaja sinisessä asussaan ja keltaiset elinluovutuskortit kädessään.

Sjukskötare Tiina Hämäläinen från ÅUCS intensivvårdsavdelning.

"En person med flera sjukdomar är inte lämplig som organdonator"

– Detta är inte nödvändigtvis sant. Alltför ofta tänker man att en patient är för gammal eller har för många sjukdomar för att inte vara en lämplig donator. Innan ett sådant beslut fattas ska social- och hälsovårdspersonalen rådfråga Helsingfors transplantationskontor.

"En alkoholist är inte lämpad som organdonator"

– Folk tror ofta att om du är en storkonsument av alkohol är du definitivt inte en lämplig donator eftersom din lever kan vara i dåligt skick. Men detta är inte sant. Levern är då troligtvis oanvändbar, men en så kallad alkoholist kan ha helt friska och välmående njurar.

"Det finns inget behov av det gula organdonationskortet längre"

– Lagen säger att alla som inte har vägrat organdonation under sin livstid är potentiella organdonatorer. Ändå frågar man på alla sjukhus alltid de anhöriga om den avlidnes potentiella ställning som organdonator. Tyvärr är det få som känner till sina anhörigas inställning. Om de anhöriga är starkt emot organdonation, och deras inställning inte kan ändras genom diskussion, kommer organen inte att tas.

– Det gula organdonationskortet är mycket bra och giltigt. Om det finns i din plånbok är det ett meddelande till din familj om att du samtycker till att donera dina organ. Det finns nu också en applikation som heter "organdonationskort" som man kan ladda ner på sin telefon.

Men viktigast av allt, anser Tiina Hämäläinen, är att alla diskuterar eventuell organdonation med sina familjemedlemmar.

– Om du har berättat för dina nära och kära om ditt ställningstagande så känner de till det. Sjukhuspersonalen kommer alltid att diskutera saken med de närstående. Det är också en laglig skyldighet att diskutera frågan med de anhöriga.

Hämäläinen vill under organtransplantationsveckan utmana alla i Egentliga Finland att fundera över sin egen inställning och diskutera frågan med sina anhöriga.

Fakta:

Varför?

  • Det finns mer än 550 personer på väntelistan för transplantation i Finland.
  • Det råder brist på organ- och vävnadstransplantationer på grund av brist på organdonatorer.
  • Mellan 5 och 10 procent av patienterna går förlorade i transplantationsköerna varje år.
  • Transplantation räddar liv, förbättrar livskvaliteten och är kostnadseffektivt.

Vem?

  • En organ- och vävnadsdonator är död med permanent förlust av hjärnfunktion. Döden kan diagnostiseras när hjärtat fortfarande slår (hjärndöd organdonator) eller när hjärtat slutar slå (DCDD-organdonator).
  • En njure kan transplanteras från en levande donator.
  • Enligt lag får mänskliga organ och vävnader avlägsnas om donatorn inte är känd för att ha motsatt sig detta under sin livstid.

Vad gäller?

  • De organ som kan doneras är njure, lever, bukspottskörtel, lungor, hjärta och tunntarm.
  • Donatorvävnader är hjärtklaffar, hornhinnor, ben, senor, hud och blodkärl.

Var?

  • Organ- och vävnadsdonation är normal sjukhusverksamhet.
  • Det finns 20 donatorsjukhus i Finland.
  • Organtransplantationskontoret vid HUS samordnar transplantationsverksamheten i Finland.