Varför är sömn viktigt för hälsan?
Nyckelord:Sömn är ett lika grundläggande behov som att andas eller äta. Ändå är det lätt att förbise sömnens betydelse när det är bråttom. Nuförtiden är det många som håller sig vakna aningen för länge, sover för lite eller kämpar med sömnlöshet. Men varför är sömnen så viktig för hälsan – och vad händer egentligen i kroppen när vi sover?

Hjärnan har servicepaus på natten
Även om sömn ser ut som ett passivt tillstånd, befinner sig hjärnan i aktivt läge. Medan vi sover utför hjärnan en enorm mängd underhållsarbete: energireserven byggs upp, cellskador repareras och självrening pågår.
Hjärnans eget städningssystem, det så kallade glymfatiska systemet, är särskilt intressant. Det verkar aktivt medan vi sover och sköljer bort skadliga ämnen som beta-amyloid, som hjärnan utsatts för under dagen. Ansamlingen av beta-amyloid är kopplad till utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Utan tillräcklig sömn fungerar inte systemet ordentligt – och hjärnan blir bokstavligen smutsig.
Sömnen balanserar upp kroppens försvars- och stresshanteringssystem
Det är inte bara hjärnan som får service medan vi sover – även kroppens försvars- och stresshanteringssystem stärks. Tillräcklig högklassig sömn dämpar låggradig inflammation i kroppen, som kopplats till många kroniska sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och till och med cancer.
Permanent sömnbrist eller sömn av dålig kvalitet upprätthåller inflammationen och försvagar immunförsvaret. Detta förklarar varför de som sover dåligt blir lättare sjuka när det är influensasäsong – och varför långvarig sömnbrist kan utsätta dem för allvarligare sjukdomar.
Sömnen gör hjärnan skarpare – och psyket stabilare
En av sömnens viktigaste uppgifter är att hjälpa hjärnan processa sådant som vi upplevt under dagen och förbereda oss för fortsättningen. När vi sover ordnas våra minnen upp och sådant som vi lärt oss lagras i långtidsminnet. Samtidigt reglerar hjärnan våra känslor och återhämtar sig från belastning.
Om vi inte får tillräckligt med sömn, kan hjärnan inte anpassa sig till omvärlden. Koncentrationsförmågan och inlärningsförmågan försämras och humörsvängningar blir vanligare. Sömnbrist utsätter oss för mentala störningar, särskilt depression och ångest. I längden kan otillräcklig sömn till och med försämra hjärnans strukturella funktionsförmåga.
Vilka faktorer stör sömnen?
Orsaken till sömnbrist är oftast en brådskande vardag eller osunda levnadsvanor. Många går sent och lägger sig eller sover i snuttar på grund av dåliga sömnrutiner. Men livsstilen förklarar inte allt.
De vanligaste sömnstörningarna är sömnlöshetsstörning och sömnapné. Sömnlöshetsstörning innebär svårighet att somna eller att sova, och den förekommer hos omkring tio procent av den vuxna befolkningen. Sömnapné är ett tillstånd där andningen avbryts upprepade gånger under sömnen, vilket hindrar återhämtande sömn.
Vi kan själva påverka vår livsstil – men sömnlöshetsstörning kräver vård
Var och en kan påverka sin brådska och livsstil. God sömnhygien – regelbunden sömnrytm, lugnande kvällsrutiner och begränsad skärmtid före läggdags – kan förbättra sömnkvaliteten avsevärt.
Sömnlöshetsstörning är däremot ett mer komplicerat problem, som inte alltid kan avhjälpas enbart genom livsstilsförändringar. Därför borde man satsa mer på att behandla störningen.
Den primära och mest effektiva behandlingsformen mot sömnlöshetsstörning är kognitiv beteendeterapi (CBT-I). CBT-I är inte psykoterapi utan snarare en strukturerad och kortvarig snabbkurs där man lär sig nya sömnstödjande färdigheter och beteendemodeller. CBT-I underlättar inte bara sömnlöshet, utan är också till hjälp vid livsstilsförändringar så att de har långsiktig verkan.
Behandlingen av sömnlöshet behöver uppdateras
Trots att CBT-I är effektivt har tillgången på den här behandlingsformen länge varit svag i Finland. Alltför ofta försöker man behandla sömnlöshet enbart med läkemedel, även om många av dem inte är avsedda för långvarig användning. Vissa av dessa läkemedel kan till och med försämra sömnkvaliteten på längre sikt. Under senare år har det oroväckande nog blivit vanligare att använda andra läkemedel, som viktökande psykläkemedel och psykosläkemdel, vid behandlingen av sömnlöshet.
Lyckligtvis håller utvecklingen långsamt på att vända. SHM:s tjänsteutbudsråd rekommenderar att sömnbehandling genom CBT-I ska ingå i basservicen inom hälso- och sjukvården och att behandlingen bör tillhandahållas alla som lider av sömnlöshetsstörningar. Redan nu är HUS nätterapi tillgänglig i hela Finland på remiss av läkare, och ett växande antal utbildade CBT-I-terapeuter är verksamma på många orter.
På Finska Sömnforskningssällskapets webbplats finns en lista över utbildade terapeuter, och det är också värt att höra sig för om terapi på den egna hälsocentralen. Sömnlöshet är ingen liten åkomma – den är ett hälsoproblem som det finns fungerande behandling för.
Sammanfattning: Sömn är ingen lyx – den är livsviktig
Sömn är inte slöseri med tid. Den är en investering i hälsa, ork och livskvalitet. När vi sover utför vår kropp och hjärna toppviktigt arbete: de återhämtar sig, balanserar upp sig och förbereder sig för nästa dag.
Kroniskt ofullständig sömn får konsekvenser förr eller senare — både för psyket och kroppen. Därför är det värt att värna om goda sömnrutiner, ta sömnen på allvar och söka hjälp i tid om det uppstår problem.
Sömn är inte en svaghet utan en superkraft som stärker hälsan. Var och en av oss har rätt till sömn.