Mer än tusen yrkesverksamma har påbörjat utbildning i psykosocial vård i Egentliga Finlands, Satakunda och Österbottens välfärdsområden

- Det finns en allvarlig brist på primärtjänster inom mental- och missbrukarvården både nationellt och lokalt. Dessa projekt har snabbt lett till en stor reform, där det genomförs omedelbar bedömning av vårdbehov och snabba behandlingar samt användning av digitala metoder", konstaterar Jyrki Heikkilä, chef för Åucs Psykiatris resultatgrupp.

Mer än 700 professionella som arbetar med barn och unga och mer än 500 professionella som arbetar med vuxna från samarbetsområdena i Egentliga Finland, Satakunda och Österbotten har ansökt om metodutbildning genom projekten. Tyngdpunkten ligger på att stärka vården av lindriga och måttliga psykiska hälsoproblem inom primärvården, och majoriteten av de utbildade arbetar på primärvårdsnivå. Men den specialiserade sjukvården kompletterar också sin expertis.

Likvärdiga tjänster i sikte

Utbildningarna har genomförts som en del av välfärdsområdenas gemensamma handlingsmodell Första linjens terapier.

- När det gäller utvecklandet av servicen har vi samarbetat nationellt och med tre välfärdsområden. Målet är att skapa lika tillgång till mentalvårds- och missbrukartjänster för finländare, oavsett var de bor, säger Ninni Ihalainen, projektledare för samordningsprojektet i västra Finland.

Evidensbaserade behandlingar har valts ut för välfärdsområdena för att komplettera de tjänster de erbjuder.

- När utbildningen fortsätter kommer varje person i Egentliga Finland, i Satakunda och i Österbotten att ha en ännu bättre chans att få sina symtom identifierade i förebyggande syfte och bli hänvisad till rätt typ av hjälp i ett tidigt skede, gläds Ihalainen.

Kompetensen inom mental hälsa ökar inom barn- och ungdomsvården 

Psykosocial vård används av ett växande antal sjukvårdare på rådgivningsbyråer, psykologer, kuratorer, sjukskötare, psykiatrisjukskötare, hälsovårdare och specialistsjukvårdare som arbetar utanför mental- och missbrukarvården. Samarbete har också gjorts med organisationsanställda.

Hannele Nikander-Tuominen, chef för familjecentraltjänsterna i västra Åboregionen, säger att utbildningarna som helhet har utökat de yrkesverksammas kompetens inom mental hälsa och missbruk på ett lovande sätt. 

- I synnerhet har identifieringen av symtom förbättrats inom primärvården för barn och ungdomar, säger Nikander-Tuominen och tillägger att personalens förmåga att vägleda och behandla klienter på rätt sätt också ökar.

Nikander-Tuominen säger att utbildningsplanen har varit stram ur de yrkesverksammas synvinkel, och det återstår mycket att göra.

- Det kräver fortfarande planering för att psykosociala tjänster skall kunna ordnas på ett förnuftigt sätt. Vi saknar fortfarande grundläggande missbrukar- och mentalvårdstjänster för familjer med barn under skolåldern. Vi måste också se till att kompetensen stödjer skol- och studerandehälsovårdens grundläggande uppgift, säger Nikander-Tuominen.

Grundläggande vård skulle räcka till för de flesta vuxna patienter

Målet för Varhas missbrukar- och mentalvårdstjänster är att under de närmaste åren utbilda alla sjukskötare inom öppen mentalvård som arbetar inom vuxentjänster och som utför akut mentalvård i nya metoder för tidigt ingripande.

Enligt Tommi Väyrynen, chef för missbrukar- och mentalvårdstjänster, har utvecklingsprojekten tillfört välfärdsområdet metoder från det nationella utbildningsurvalet som är direkt tillämpliga för yrkesverksamma på grundnivå.

- Det är viktigt att vi har tillgång till tidiga verktyg, eftersom en kort psykosocial vård skulle räcka för majoriteten av patienterna, konstaterar Väyrynen.

- Det ska dock finnas annan vård för dem för vilka de inte räcker, påpekar han.

Utbildningen fortsätter med EU-finansiering

Enligt Ninni Ihalainen har reformen kommit vid en utmanande tidpunkt, eftersom välfärdsregionerna just har börjat organisera sig. Ett nära samarbete mellan ledningen och cheferna, utvecklarna och yrkesverksamma har emellertid säkrat nyttan med utvecklandet.

Samordningsprojektet för västra Finland och projekten Framtidens social- och hälsocentral i Egentliga Finland, Satakunda och Österbotten avslutas i slutet av året. Utvecklingen kommer att fortsätta med finansiering från Europeiska unionen genom projekten för Hållbar tillväxt.

Mia Oksa som leder projektet Hållbar tillväxt i Egentliga Finland, påminner att införandet av nya vårdmetoder inte ensamt räcker för att trygga vården av välfärdsområdets kunder. I nästa fas riktas utbildningen så, att tjänsterna blir så ändamålsenliga som möjligt för klienterna.

- Det är också viktigt att se till att kompetensen bevaras i regionen trots omsättningen av yrkesverksamma. Under loppet av några år har vi bildat en enorm grupp kompetenta yrkesverksamma, med vilka vi kommer att börja strukturera det arbete som gjorts i välfärdsområdena, fortsätter hon.

Det nationella målet är att skapa en permanent samarbetsmodell där fem kompetenscentra har byggts upp i olika delar av Finland för att säkerställa kontinuitet i den psykosociala vården.

- Utvecklingsarbetet kommer att vara av stor betydelse för dem som söker hjälp, och för folkhälsan och vårdsystemet i större utsträckning. Nu är det kritiskt att få verksamheten att stabiliseras och utvidgas genom en enhetlig ledning av kompetenscentren och välfärdsområdets processer, sammanfattar Jyrki Heikkilä.