Information för hälso- och sjukvårdspersonal, polikliniken för funktionsförmåga
På polikliniken för funktionsförmåga vårdar vi huvudsakligen patienter i arbetsför ålder med funktionella tillstånd med medelsvåra till svåra symtom eller långvarigt trötthet, som inte kunnat lindras trots behandling.
Remisskod: ÅUCS intern remiss
Inrättningskod 95186 YSOTEK
TTY (Polikliniken för funktionsförmåga)
Specialitet: 98 Allmänmedicin
Följande uppgifter ska anges i remissen:
- patientens telefonnummer och adress samt kontaktuppgifter till behandlande läkare
- polikliniken för funktionsförmåga är inte den huvudsakliga behandlande enheten
- samtycke till elektronisk ärendehantering
- beskrivning av symtomen samt av hur länge de varat och på vilket sätt de orskar besvär
- anamnes på missbruk eller beroendeproblematik (alkohol, tobak, andra droger)
- ett akut missbruksproblem utgör en kontraindikation mot att remitteras till polikliniken
- körkortsklass och bedömning av körförmåga
- patientens sociala anamnes, arbetsmarknadssituation och belastningsfaktorer
- patientens motivation för rehabilitering
- nuvarande funktionsförmåga, behov av hjälpmedel, tidigare fysisk aktivitet
- personer med trötthetssyndrom (CFS/post covid): sömndagbok från minst 2 veckor (finns t.ex. på psykporten.fi) samt sömnanamnes
- tillstånd som avsevärt bidrar till symtombilden, såsom smärta och psykiska störningar. Information om huruvida sömnlöshet har behandlats.
- tillräckliga utredningar och undersökningar inom olika specialområden
- grundläggande laboratorietester ska vara genomförda enligt behov (t.ex. pvk, crp, la, na, k, krea, alat, afos, ca-ion, tsh, t4v, p-gluk, ferrit), kompletterande tester (t.ex. ekg, thx, ANAAb, CK, korsol)
- omfattande status och aktuell medicinering
- information om genomförda vårdinterventioner, rehabilitering, stödåtgärder samt patientens respons
- patientens nuvarande metoder för att hantera symtomen.
Poliklinikens fokus ligger på rehabilitering och därför ordnas inga blodprov eller undersökningar via polikliniken.
Med funktionella tillstånd avses symtom som inte kan förklaras av somatiska eller psykiatriska sjukdomar. Symtomen orsakas av att kroppen reagerar starkare än normal på belastning. Symtomen är vanliga och de kan drabba var och en i stressiga situationer eller i en belastande livssituation. (till exempel "stressmage".) Ett funktionellt tillstånd utvecklas när symtomen blir långvariga och börjar störa funktionsförmågan. Symtomen är verkliga och utvecklingen av dem beror på hjärnans förmåga att lära sig och identifiera risker. Det är alltså inte fråga om inbillning eller om att patienten själv skulle orsaka symtomen.
Funktionella störningar och trötthetssymtom (CFS, post covid) har visat sig ha liknande mekanismer för sensibilisering av det centrala nervsystemet och långvarigt larmtillstånd som vid kronisk smärta. Det finns många orsaker till att ett funktionellt tillstånd uppstår, såsom ärftliga faktorer och tunga livserfarenheter. Den utlösande faktorn kan till exempel vara en infektion, skada eller stressig livssituation. Faktorer som bidrar till att tillståndet fortgår kan till exempel vara symtomen i sig, den oro och hopplöshet som de utlöser, andra fysiska och psykiska sjukdomar, depressions- och ångestsymtom samt problem med arbete och utkomst som beror på nedsatt funktionsförmåga. På polikliniken strävar vi efter att påverka dessa faktorer genom rehabilitering. Genom rehabilitering försöker vi bland annat lugna ner nervsystemets larmtillstånd med hjälp av handledda övningar, minska symtomens påverkan på hälsan, behandla associerade sjukdomar, påverka faktorer som upprätthåller symtomen samt möjliggöra rehabilitering på olika sätt. Rehabiliteringen bygger på kognitiv beteendeterapi och på en biopsykosocial förklaringsmodell för symtomen. Rehabiliteringen kan genomföras individuellt eller i grupper.
Med tanke på rehabiliteringen är det viktigt att patienten är motiverad och redo att acceptera symtombildens funktionella karaktär. Det är sällan möjligt att eliminera bakomliggande orsaker, eller att bli av med symtomen genom att undvika de faktorer som utlöser dem. För att kunna blir frisk, eller åtminstone minska symtomen, kan det vara nödvändigt att fokusera på rehabiliteringen istället för att försöka hitta orsakerna till symtomen.
Det pågår mycket forskning kring behandlingen av funktionella tillstånd och det framkommer ständigt ny information om sjukdomen.
Post covid (long covid)
Post covid, som också kallas long covid eller långvarig covid, är ett tillstånd som utvecklas hos en del av dem som haft coronavirusinfektion. En post covid-diagnos kan göras efter att symtomen varat i minst tre månader och de inte kan förklaras med någon annan diagnos. Symtomen kan kvarstå från akut covid-19 eller uppträda med fördröjning. Symtomen kan ofta variera. Enligt undersökningar finns det aktiva viruset inte kvar i kroppen efter covid-19-infektion. Infektionen är ändå en stor påfrestning för kroppen som leda till att nervsystemet blir överstimulerat. Vissa av symtomen är förknippade med störningar i det autonoma nervsystemet, som inte styrs av vilja. De vanligaste symtomen är trötthet och PEM-symtom (post-exertional malaise, dvs. ansträngningsutlöst försämring), andnöd, kognitiva störningar, sömnstörningar och muskelsmärta. En del har också ångest eller affektiva symtom. Prognosen för post covid är god. Hos de flesta avtar symtomen delvis eller helt några månader efter insjuknandet.
CFS
CFS, dvs. kroniskt trötthetssyndrom, är en sjukdom som leder till extrem trötthet. Man talar om CFS om tröttheten har varat i över sex månader, belastningstoleransen är dålig och om PEM-symtomen (ansträngningsutlöst försämring) efter psykisk eller fysisk ansträngning har försämrats märkbart. Många patienter kan också ha svårt att stå upprätt under längre perioder. Det är vanligt att symtomen går i vågor. Man vet inte exakt vad CFS beror på. Det finns misstankar om att syndromet skulle orsakas av störningar i det autonoma nervsystemet eller immunologiska systemet, men funktionella störningar kan också vara relevanta. Med funktionell störning avses oändamålsenlig funktion i det centrala nervsystemet, t.ex. oproportionerligt kraftiga reaktioner på stimuli. Det finns också teorier om att störningar i cellernas energiomsättning eller neuroendokrina mekanismer skulle vara bidragande orsaker. Det finns ingen enskild teori som förklarar syndromet. Även om symtomen är svåra och långvariga minskar de ändå oftast under årens lopp hos de flesta, och en del tillfrisknar helt. Prognosen för barn och ungdomar är bättre än för vuxna.
För närvarande finns det ingen botande behandling för kroniskt trötthetssyndrom och post covid, men rehabilitering brukar kunna lindra symtomen. Med multiprofessionell rehabilitering strävar man efter att påverka symtom som orsakas av i synnerhet det autonoma nervsystemet. Man försöker också främja funktionsförmågan genom att bland annat lära patienten att periodisera och tidsmässigt avgränsa sin aktivitet, samt att på lång sikt öka sin belastningstolerans. Rehabiliteringen planeras individuellt och enligt patientens mål.
Utbildning
HUS, Teams arbetsyta: funktionella tillstånd. Utbildning om funktionella tillstånd ges sista onsdagen varje månad. Anmäl dig till maija.niemi@hus.fi
Funktionella tillstånd
- Nätterapi för långvariga fysiska symtom, psykporten.fi
- PSHVA toiminnalliset sairaudet -hoitoketju
- Stärk din psykiska hälsa (MIELI Psykisk Hälsa Finland rf)
- Arbetshälsoinstitutet: Kun kroppa sanoo seis –potilasohje (längst ned på sidan)
- Psykporten, för yrkespersoner
- Egenvårdsprogram för långvariga kroppsliga symtom
- Egenvårdsprogrammet för utmattning