Patientguide, polikliniken för funktionsförmåga

Med funktionella tillstånd avses symtom som inte kan förklaras av somatiska eller psykiatriska sjukdomar. Symtomen orsakas av att kroppen reagerar starkare än normal på belastning. Symtomen är vanliga och de kan drabba var och en i stressiga situationer eller i en belastande livssituation. (till exempel "stressmage".) Ett funktionellt tillstånd utvecklas när symtomen blir långvariga och börjar störa funktionsförmågan. Symtomen är verkliga och utvecklingen av dem beror på hjärnans förmåga att lära sig och identifiera risker. Det är alltså inte fråga om inbillning eller att du själv skulle orsaka symtomen.

Funktionella störningar  har visat sig ha liknande mekanismer för sensibilisering av det centrala nervsystemet och långvarigt larmtillstånd som vid kronisk smärta. Det finns många orsaker till att ett funktionellt tillstånd uppstår, såsom ärftliga faktorer och tunga livserfarenheter. Den utlösande faktorn kan till exempel vara en infektion, skada eller stressig livssituation. Faktorer som bidrar till att tillståndet fortgår kan till exempel vara symtomen i sig, den oro och hopplöshet som de utlöser, andra fysiska och psykiska sjukdomar, depressions- och ångestsymtom samt problem med arbete och utkomst som beror på nedsatt funktionsförmåga. På polikliniken strävar vi efter att påverka dessa faktorer genom rehabilitering.  Genom rehabilitering försöker vi bland annat lugna ner nervsystemets larmtillstånd med hjälp av handledda övningar, minska symtomens påverkan på hälsan, behandla associerade sjukdomar, påverka faktorer som upprätthåller symtomen samt möjliggöra rehabilitering på olika sätt. Rehabiliteringen bygger på kognitiv beteendeterapi och på en biopsykosocial förklaringsmodell för symtomen. Rehabiliteringen kan genomföras individuellt eller i grupper.

Med tanke på rehabiliteringen är det viktigt att du är motiverad och kan finna dig i att symtombilden uppträder funktionellt. Det är sällan möjligt att eliminera bakomliggande orsaker, eller att bli av med symtomen genom att undvika de faktorer som utlöser dem. För att kunna blir frisk, eller åtminstone minska dina symtom, kan det vara nödvändigt att fokusera på rehabiliteringen istället för att försöka hitta orsakerna till symtomen.

Det pågår mycket forskning kring behandlingen av funktionella tillstånd som hela tiden ger ny information om sjukdomen.  

Post covid (long covid)

Post covid, som också kallas long covid eller långvarig covid, är ett tillstånd som utvecklas hos en del av dem som haft akut covid-19. En post covid-diagnos kan göras efter att symtomen varat i minst tre månader och de inte kan förklaras med någon annan diagnos.  Symtomen kan kvarstå från akut covid-19 eller uppträda med fördröjning. Symtomen kan ofta gå i vågor. Enligt undersökningar finns det aktiva viruset inte kvar i kroppen efter en covid-19-infektion. Infektionen är ändå en stor påfrestning för kroppen som kan leda till att nervsystemet blir överstimulerat. Vissa av symtomen är förknippade med störningar i det autonoma nervsystemet, som inte styrs av vilja. De vanligaste symtomen är trötthet och PEM-symtom (post-exertional malaise, dvs. ansträngningsutlöst försämring), andnöd, kognitiva störningar, sömnstörningar och muskelsmärta. Vissa får också ångest eller affektiva symtom. Prognosen för post covid är god. Hos de flesta avtar symtomen delvis eller helt några månader efter insjuknandet.

CFS

CFS, dvs. kroniskt trötthetssyndrom, är en sjukdom som gör dig mycket trött. Man talar om CFS om tröttheten har varat i över sex månader, din belastningstolerans är dålig och om dina PEM-symtom (ansträngningsutlöst försämring) efter psykisk eller fysisk ansträngning har försämrats märkbart. Många kan också ha svårt att stå upprätt under längre perioder. Det är vanligt att symtomen går i vågor. Man vet inte exakt vad CFS beror på. Det finns misstankar om att syndromet skulle orsakas av störningar i det autonoma nervsystemet eller immunologiska systemet, men funktionella störningar kan också vara en påverkande faktor. Med funktionell störning avses oändamålsenlig funktion i det centrala nervsystemet, t.ex. oproportionerligt kraftiga reaktioner på stimuli. Det finns också teorier om att störningar i cellernas energiomsättning eller neuroendokrina mekanismer skulle vara bidragande orsaker.  Det finns ingen enskild teori som förklarar syndromet. Även om symtomen är svåra och långvariga minskar de ändå oftast under årens lopp hos de flesta, och en del tillfrisknar helt. Prognosen för barn och ungdomar är bättre än för vuxna.

För närvarande finns det ingen botande behandling för kroniskt trötthetssyndrom och post covid, men rehabilitering brukar kunna lindra symtomen. Med multiprofessionell rehabilitering strävar man efter att påverka symtom som orsakas av i synnerhet det autonoma nervsystemet. Man försöker också främja funktionsförmågan genom att bland annat lära patienten att periodisera och tidsmässigt avgränsa sin aktivitet, samt att på lång sikt öka sin belastningstolerans. Rehabiliteringen planeras individuellt och enligt dina mål. 

På polikliniken för funktionsförmåga behandlar vi funktionella störningar och trötthetssymtom (CFS/post covid) och planerar din rehabilitering tillsammans med dig. Vi börjar med en grundlig kartläggning och efter det gör vi upp en plan över din rehabilitering, som kan genomföras individuellt eller i grupp. Rehabiliteringen genomförs av ett multiprofessionellt team som består av rehabiliteringshandledare, ergoterapeut, fysioterapeut och psykolog. Vid behov kan du få råd om till exempel utkomst eller yrkesinriktad rehabilitering.

Den behandlande läkaren på grundnivå ansvarar för vården och har det huvudsakliga ansvaret när det gäller utlåtanden, basvård och kontinuitet i vården som socialförsäkringssystemet kräver, men vi kan vid behov ge utlåtanden för till exempel krävande medicinsk rehabilitering till FPA eller någon annan aktör. Efter en vårdperiod gör vi en plan för fortsatt behandling tillsammans med dig och kontaktar relevanta samarbetspartner för att genomföra planen.  

Till vårt team hör specialistläkare inom allmänmedicin samt en projektkoordinator, ergoterapeut, fysioterapeut, psykolog, rehabiliteringshandledare och avdelningssekreterare.